Min nyckel. Fortfarande på kroken innanför din dörr. Min nyckel. Den som var din. Det lyser i ditt kök. Kanske ska jag gå in. Knacka på och be om den tillbaka. Säga vad jag känner. Kanske bjuder du in. En kopp te. Säger att du gjort ett misstag. Att du ångrar dig. Att du vill … Fortsätt läsa Nyckeln…
saknad
Skyldig…
Förbannelser slår hårt över min kropp. Sticker djupt i hjärtat. I min själ. Ändå står jag kvar. Skyldig. Jag ser hur du brister. Går itu och krossas framför mina ögon. Slå mig. Hata mig. Krossa mig som jag just krossat dig.
Hur kan det vara så…
...att du kan känna sig som mest ensam trots att någon står vid din sida...?
Det som var…
Så nära, ändå främlingar. Bortglömda av varandra. Kanske medvetet för att göra det lättare. För att slippa gråta öppet. Slippa fråga varför. Det bara är och vi flyter med. En gång var vi varandras. Nu är vi vänner. Försökte vi eller lät vi det bara hända? Minnen lever kvar men våra själar går skilda vägar.
Sorg
Dina skrik. Din darrande läpp. Sorg, saknad. Floder av tårar. Din uppgivenhet. Orden att det aldrig blir som förut. Att det aldrig kommer bli bra. Maktlösheten träffar hårt i hjärtat. Du är förkrossad och det enda jag kan göra är att finnas för dig. Mitt allra käraste barn.
Stigen
En lövtäkt stig slingrar sig mellan träden. Nånstans leder den. Till eller ifrån. Det var den stigen som i förälskelsen ledde mig fram till dig. Det är samma stig som nu leder dig bort från mig. Avskedets smärta. ”Vi hörs.” Men båda vet att så är det inte. En lögn. Men sanningen gör ondare.
Jag saknar dem
Hasse Alfredsson Gösta Ekman Lena Nyman Margareta Krook Ernst-Hugo Järegård Tage Danielsson Med flera. Jag förstår nu vilket intryck de gjort på mig, dessa genier. Tur att mycket de gjort finns bevarat! Jag saknar dem
Herr Arnes 