Ingen bild är värd ett livslångt lidande!!!!

Orden är från reklamfilmen för att rädda djur som lever i fångenskap för att turister ska kunna ta bilder med dem.Gör människor fortfarande det???Har det inte hänt nåt sen 50-talet???Sluta med idiotin!!!Tror man att djuren har ett bra liv???Är man så blåögd att man tror att när den roliga, söta turistbilden är tagen så släpps … Fortsätt läsa Ingen bild är värd ett livslångt lidande!!!!

Jag Ska Bara…

Att skriva. Underbart. Vedervärdigt.Känslan när det flyter kontra känslan när orden inte kommer alls. Något gör att man fortsätter. Exakt vad det är vet jag inte. Jag är inte intresserad av att synas, ta plats eller prata om mina skapelser, så varför gör jag det?Är det värt allt slit?Svaret är ja!Lyckan när tankar och känslor … Fortsätt läsa Jag Ska Bara…

Blank…

Varje dag går jag in här och tänker att idag ska jag skriva nåt... men icke. Jag är helt blank. Inte ett ord kommer fram. Känns konstigt då jag brukar spontanskriva fram de flesta inlägg utan större svårigheter men nu är det stopp. Orden är slut. Väldigt frustrerande tills jag kom på varför. Orsaken är … Fortsätt läsa Blank…

Vart är jag på väg?

Att falla. Handlöst utan kontroll. Oviss om hur länge och var man tar mark. Att i panik försöka greppa minsta halmstrå, och i blindo söka en fast punkt. Något att hålla i. Någon att hålla om. Vart är jag på väg...?

Nyårslöften…

Mitt enda nyårslöfte har så länge jag kan minnas varit att inte ha några nyårslöften. De tjänar ändå ingenting till. Är aldrig genomtänkta eller hållbara. Bara impulser om ett bättre leverne i stundens hetta. Värdelösa helt enkelt. Är av den åsikten att ett löfte är ett löfte och det håller man. Så varför ljuga för … Fortsätt läsa Nyårslöften…

JUL…

Underbar... gemenskap. Vedervärdig... ensamhet. Julen ska va en glädjens tid... En fröjd späckad med kärlek... Där alla får vara med och synas... Älska och älskas... Det är jul... En tid att träffas... En tid av gemenskap där trängseln bland människor är någons lycka... någon annans förbannelse... Där essensen av att vara sedd och älskad drunknar … Fortsätt läsa JUL…

Om jag ändå kunde få ro…

Jag vet vem jag är. Vad jag känner. Vad du känner. Jag kan andas. Pulsen är normal. Jag har tid. Vi, tillsammans. Ser varandra. Älskar. Jag dig och du mig. Harmoni och balans. Ett liv som är bra. Detta är vad jag önskar, men istället river vargarna i bröstet.

Ovisshet…

Ovisshet. Ett stort svart i magen. Vad är jag? Någon att åtrå eller bara en leksak? Ett tidsfördriv? Frågorna ställer jag men svaren uteblir. Tystnad. Kroppsspråket är tvetydigt. Vad är på riktigt och vad är fantasi? Är allt bara en saga? Något jag bara fantiserat ihop i min enfald för att jag verkligen trodde att … Fortsätt läsa Ovisshet…

Val…

Att välja, hur svårt kan det vara? Tuffa på i invanda spår eller svänga av? Välja nytt? Att stå kvar i trygghet. Bara vara nöjd? Eller söka det som får livet att spira? Känna eller inte känna? Leva ut eller stänga in? Konsekvenser kommer oavsett. Smärta. Sorg. Slentrian. Ångest. Kanske glädje. Över vad livet faktiskt … Fortsätt läsa Val…