Hasse Alfredsson
Gösta Ekman
Lena Nyman
Margareta Krook
Ernst-Hugo Järegård
Tage Danielsson
Med flera.
Jag förstår nu vilket intryck de gjort på mig, dessa genier.
Tur att mycket de gjort finns bevarat!
Jag saknar dem
-
Följ
Följer
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
Herr Arnes 
En konstig sorg och saknad när de dör, som om något togs ifrån mig personligen. Just det, de ska bara finnas här omkring oss, men det kan jag tycka även om andra nära som dör. Som om jag inte riktigt vill, kan släppa taget om dem, döden är ju sällan välkommen när den än dyker upp. Här där jag bor bodde Hasse Alfredsson och sista gången jag såg honom var han skruttig, nu går han snart tänkte jag, samma med Orup, han som förmedlade nyheter på tv under uppväxten, minns du honom, han var bra. Då bodde han i området och jag såg honom då och då, tänkte precis samma sak om honom och så dog han. Konstigt ibland att jag kan känna på mig när det är dags att gå, maken tyckte väl jag var lite knäpp när vi var yngre men han har väl lärt sig genom alla år att jag tydligen har en släng av, ja vad ska man kalla det? Gåva? Vilken jäkla gåva va. Fridens …
GillaGilla
Fridens – underbart uttryck!!!
GillaGilla
För sjutton de ingick ju i hela uppväxten, sånt vill man inte vara utan.
GillaGilla
Det är sant!
Ändå känns det som en omöjlighet att de är borta. De har ju ”alltid” funnits. Som föräldrar, de har alltid funnits och vare sig man tycker om dem eller inte så är det väldigt underligt att de bara försvinner en dag.
GillaGilla