Så kom fallet. Igen.
Jag visste. Väntade.
Det var ingen överraskning.
Ändå stod jag hjälplös.
Handfallen.
Min plan om ett behärskat mottagande slogs sönder.
Jag slogs i spillror.
Erfarenheten vet om hur jag ska limmas ihop. Var varje del passar in.
Ändå är jag skakad.
Och aningen skörare än gången innan.
Man ramlar, man rasar, man går sönder. Så reser man sig igen. Och så ramlar man igen. Kram
GillaGillad av 1 person
Ja det är ju så. Kram
GillaGilla