Tvärtom

Sommar.

Fint väder. Varmt. Ledig.

Må bra?

Det gör man väl.

Det är väl självklart med alla dessa positiva beståndsdelar.

Alla mår bra på sommaren.

Så är det bara.

Alla!

Inte jag.

Fy fan va jobbig du är.

Varför kan inte du må bra som alla oss andra?

Vad mer kan man begära, det är ju sommar?

Det är väl inte så svårt?

Hur kan du INTE må bra?

Det är just det. Att förväntas må bra.

Att det SKA va bra.

Bara för att det är sommar.

Visst, det är skönt med värme. Ledighet.

Sovmorgon.

Men förväntan förstör allt.

Förväntan på att jag ska va en glad prick på grund av detta.

Höst.

Då förväntas ingenting.

Jo, då förväntas klagan. Att du är lite nere.

Kanske att man samlas kring det ruggiga.

Den inkommande kylan.

Regnet.

Sitter i butter-grupper och håller med varandra om hur jobbigt det är.

Inte jag.

När regnet slår mot ansiktet. Vinden sliter i kroppen och det kalla letar sig ända in i själen.

Då mår jag bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s