Ibland händer det.
Lyckan.
Oväntat sköljer den över dig och allting känns bara bra.
Underbart.
Inget kan gå fel.
Inget kan få dig ur balans.
Ingen kan tränga igenom lyckans skyddande pansar.
Utifrån.
Hotet kommer inifrån.
Från ditt inre.
Där ligger det och bubblar och väntar på sin chans.
Tvivlet. Oron. Självkritiken.
Varför skulle du få vara lycklig?
Har du gjort dig förtjänt?
Är du värd denna underbara känsla?
Du är ju bara en liten lort.
Tro inte att du är något…
En del av dig som alltid förstör.
Som alltid lägger sig i.
Gör sitt bästa för att dra ner dig på botten. Hålla dig kvar.
Övertyga dig om att mer är du inte värd.
Du är skräp.
Men det är fel.
Du är bra.
Du är värd precis lika mycket som alla andra.
Låt dig inte tryckas ned av tvivlet på ditt eget värde.
Du är en människa och värd all lycka i världen.
Så sant! Hotet inifrån som dyker upp vid varje uns av oro. Tar sina långa armar och sträcker de genom tvivlet och halar ner dig mot det bottenlösa….
GillaGillad av 1 person
Precis!
Så jävla jobbigt!
GillaGilla
Bra skrivet! Min inre domare kan vara väldigt hård, men jag försöker intala mig själv att jag är värd att känna lycka. Ibland kan jag ta till mig det, ibland inte. Hur som helst, fint och uppmuntrande skrivet.
GillaGillad av 1 person
Tack!!!
Konstigt det där, att man inte bara kan få vara i känslan utan att bli störd av sina demoner
GillaGillad av 1 person
Tänkvärda ord. Så är det, stundtals är man sin värsta fiende.
GillaGilla
Javisst är det så. Och man blir lika förvånad varje gång
GillaGillad av 1 person