Frågan är om alla av oss är menade att finna någon eller om vissa är hänvisade till ensamheten…?
utanför
Ibland…
Ibland är ensamheten skön.Det bästa.Bara vara och rå över sig själv.Bestämma utan mothugg.Ibland är ensamhet att föredra.Att få tid till att tänka.Andas.Fundera över livets alla gåtor.Utan diskussion med fler än sig själv.Ibland är ensamheten underbar.Likväl är den ett helvete.
JUL…
Underbar... gemenskap. Vedervärdig... ensamhet. Julen ska va en glädjens tid... En fröjd späckad med kärlek... Där alla får vara med och synas... Älska och älskas... Det är jul... En tid att träffas... En tid av gemenskap där trängseln bland människor är någons lycka... någon annans förbannelse... Där essensen av att vara sedd och älskad drunknar … Fortsätt läsa JUL…
Hoppas…
Såren över ryggen har torkat. Vävt ihop blod och tyg och spricker sönder när T-shirten dras av. När tyget frias från skorporna. Blodet sipprar fram och igen måste han fly. Gömma sin blåslagna kropp. Låsa toalettdörren och vänta på att de andra ska gå. Höra gympaläraren släcka och stänga för dagen. Vänta så länge det … Fortsätt läsa Hoppas…
Storslagna möjligheter
Pojken säger inte mycket. Oftast tyst. Står vid sidan om. Observerar. Lever sig in i de andras lek. Ibland alltför tydligt. Någon ser. Någon pekar. Skrattar. Det är på skoj men inte för honom. Han vänder om och går. Därifrån till en annan plats. Säker från de andras blickar. Där väntar en värld av storslagna … Fortsätt läsa Storslagna möjligheter
Herr Arnes 