För långa. För mångaFörstör så mycket.Förhindrar oss att ses.Tiden det tar från mig till dig.För lång.För besvärlig.Stressig.Är det värt det? Jag vill tro det...
relationer
Kram
Snälla, håll om mig och säg att det blir bra...
Övergiven
Övergiven… igen…På riktigt eller i fantasin?Svårt att säga.Ibland kan jag inte skilja dem åt.Ibland är fantasin så stark och realistisk att skillnaden är hårfin.Svår att avgöra.Men det är väl känslan som räknas.Min känsla.Den säger att jag är övergiven.Att jag inte är värd att lägga tid på.Så om den är verklig eller påhittad spelar ingen roll.Den … Fortsätt läsa Övergiven
Att följa sitt hjärta…
Att göra det som känns rätt för dig. Det du måste för att må bra. Att följa ditt hjärta mot lycka kan samtidigt få det att brista.Att fyllas med sorg och svek. Sänka dig för att du överger det du älskat.Dem du älskar.Ändå måste du.Om inte slutar du som halv.Trasig.
Om jag ändå kunde få ro…
Jag vet vem jag är. Vad jag känner. Vad du känner. Jag kan andas. Pulsen är normal. Jag har tid. Vi, tillsammans. Ser varandra. Älskar. Jag dig och du mig. Harmoni och balans. Ett liv som är bra. Detta är vad jag önskar, men istället river vargarna i bröstet.
Ovisshet…
Ovisshet. Ett stort svart i magen. Vad är jag? Någon att åtrå eller bara en leksak? Ett tidsfördriv? Frågorna ställer jag men svaren uteblir. Tystnad. Kroppsspråket är tvetydigt. Vad är på riktigt och vad är fantasi? Är allt bara en saga? Något jag bara fantiserat ihop i min enfald för att jag verkligen trodde att … Fortsätt läsa Ovisshet…
Är det du…?
Är det du? Jag tror det... Som ska skaka om min värld? Det känns så... Få mig att vakna till liv? Om du låter mig... Som ska få mig att känna? Det vill jag... Är det du som ska få mig att älska? Ja, det är jag...
En ängel…
Vem är du? En ängel? Utsänd enbart för mig? Ett ljus i mitt mörker? En väg ut, till något nytt? En ny början? Eller en dröm? En illusion? Skapad i min egen förtvivlan? Vill du mig väl? Vill du mig ont? Vad vill du? Rädda eller sänka? Är tårarna som grumlar mina ögon av kärlek? … Fortsätt läsa En ängel…
Samvetet…
Det gör ont. Fy fan vad ont det gör. Du tar över min kropp. Förgiftar mitt sinne. Plågar mig. Med all rätt... Jag sårade djupt... Oförlåtligt? Kanske... Men inget annat fanns. Ärlighet... Smärta... Bryta... Konsekvensen... Slagen i dina järn. Fast. Lidande... med all rätt...
Nyckeln…
Min nyckel. Fortfarande på kroken innanför din dörr. Min nyckel. Den som var din. Det lyser i ditt kök. Kanske ska jag gå in. Knacka på och be om den tillbaka. Säga vad jag känner. Kanske bjuder du in. En kopp te. Säger att du gjort ett misstag. Att du ångrar dig. Att du vill … Fortsätt läsa Nyckeln…
Herr Arnes 