Inte konstigt att man är trött. Sliten och stupar i säng när den energi som går åt under en dag egentligen var menad för hela veckan.

Alla pareringar, oron, ångest, panik… det tar en del.

Nån frågar: sover du dåligt? Och svaret är nej. Jag sover jättebra nuförtiden men det är mina energiutgifter under en helt vanlig dag som tar ut sin rätt. Hjärnspökena ska ha sitt och det dränerar den lilla reserv jag har. Och skulle det vara så att jag har en dålig natt,för det händer ju, så är jag oerhört sårbar och går runt i en trögflytande dimma som tar lång tid att skingra.

Det är 10 år sen nu jag kraschade in i väggen. Det här är de efterskalv jag får leva med. Hitta metoder och strategier för att leva.

Och en sak är säker: jag ska aldrig krascha i den där väggen igen!!!